Många människor, däribland vissa okunniga kristna och muslimer, kommer att säga att muslimer och kristna dyrkar samma Gud. Men när hörde du senast talas om en muslim som dyrkade Jesus? Redan från början predikade kristna, som hellre valde att lida en plågsam död än att dyrka någon annan än den sanna Guden, att man skulle dyrka Jesus. Hur ironiskt är det inte att de dog hellre än att begå avgudadyrkan, men ändå begick avgudadyrkan hela tiden. Otaliga muslimer, modiga i strid, som genom tiderna kämpade och dog därför att Muhammed uppmanade dem att föra jihad mot kristna nationer och ”andra” polyteister. Hur ironiskt vore det inte om de, i Guds namn, kämpade så länge för att stänga ner Guds tillbedjares gudstjänstlokaler.
Satan måste ha vilselett en av grupperna. Antingen är Jesus Gud och muslimerna har blivit djävulskt vilseledda och dött i strid i onödan. Eller så är Jesus inte Gud, och kristna har blivit djävulskt vilseledda och dödats för sin tro, till och med av muslimer, i onödan. Håller du med om att en av dem måste ha fel i grunden?
Om Gud faktiskt uppenbarade sig, antingen genom de bevarade lärorna från Jesus eller de bevarade lärorna från Muhammed, hur skulle då en objektiv person kunna avgöra vilken som var sann? Denna uppsats föreslår ett sätt, men först måste jag erkänna tre saker för er.
Tre erkännanden
1) Jesus hävdade inte, under den tidiga delen av sin jordiska verksamhet, att han var Gud. Föreställ dig en okänd lärare som dyker upp mitt bland de monoteistiska judarna och slänger ur sig detta påstående, utan några bevis eller förklaringar. Nej, det var först senare under sin verksamhet som Jesus faktiskt sa att han är Gud.
2) Det räcker inte att visa att Jesus hävdade att han var Gud. Annars skulle människor kunna tolka den titeln på många olika sätt. Vi måste snarare också visa att han var Gud i den meningen att han tog emot tillbedjan, att han hävdade att han var jämställd i ära med Gud Fadern och var ett med Gud Fadern, i motsats till att vara en separat eller underordnad gud.
3) Eftersom de flesta muslimer ifrågasätter tillförlitligheten i evangeliernas återgivning av Jesu ord, är bekräftande bevis från Jesu tidiga efterföljare, och till och med vad icke-kristna sa om kristna, viktigt för att bygga upp ett ”vattentätt” argument.
I Johannes 1:1 står det helt enkelt att Jesus är Guds Ord, och att Jesus är Gud. Men låt oss se vad Jesus själv sa.
Jesu egna ord om att han är Gud
Jesus själv sa att han var Gud i Johannes 8:58. Jesus svarade: ”Innan Abraham föddes, är jag!” Ordet ”Jag är” var Guds gudomliga namn, som användes otaliga gånger i Gamla testamentet. Detta ord, ”YHWH” på hebreiska, förklaras som Guds ”personliga namn” i 2 Mosebok 3:14–15, 20:5; Jesaja 42:8; 44:6. Detta personliga namn på Gud har gått förlorat för muslimerna. Nu förstod judarna antingen Jesu budskap korrekt när de tog upp stenar för att stena honom, eller så missförstod de Jesu budskap. Jesus kunde ha sagt: ”Här har det skett ett misstag, ni missförstår mig. Jag påstår inte att jag är Gud, som ni säger.” Det finns dock inga uppgifter om att Jesus någonsin skulle ha sagt att det rörde sig om något misstag. Tvärtom har vi uppgifter från apostlarna, liksom från deras lärjungar, som upprepar att Jesus är Gud.
Judarna svarade direkt på Jesu påstående i Johannes 10:33: ”’Vi stenar dig inte för något gott verk’, svarade de, ’utan för hädelse, eftersom du, som bara är en människa, utger dig för att vara Gud.’”
Jesus svarade dem att
1) Eftersom Skriften i Psalm 82:6–7 kallar icke-gudomliga varelser för ”gudar”, hur mycket mer passande är det då inte att kalla den som på ett unikt sätt är utvald som Guds Son för Gud.
2) Även om ni inte vill tro på Jesu ord ensamma, så överväg åtminstone underverken för att förstå att Fadern är i Jesus och Jesus är i Fadern.
Vid andra tillfällen ville de skriftlärda och fariséerna stena Jesus eftersom han hävdade att han var Gud. Föreställ er nu en gudfruktig person som vid flera tillfällen anklagas för ett grovt brott som han inte begått. Föreställ er att han ibland knappt undkommer, men att han varje gång aldrig förnekade att han begått brottet. Kan ni föreställa er detta? – Jag kan inte det. Ändå är det just vad vissa kritiker anser att Jesus gjorde när det gäller brottet hädelse genom att hävda att han var Gud.
Negativ bekräftelse: Jesus sade om fariséerna: ”Om ni inte tror att jag är Han, kommer ni att dö i era synder.” Johannes 8:24b.
Positiv bekräftelse från Tomas: Lärjungen Tomas kallade Jesus för Gud i Johannes 20:28. Tomas gick till och med längre än så. Johannes20:28 säger faktiskt att Tomas sade till Jesus: ”Min Herre och min Gud!” Jesus svarade Tomas: ”Eftersom du har sett mig, har du trott; saliga är de som inte har sett och ändå har trott.” Jesus visar inte minsta tecken på att tillrättavisa Tomas. Det enda som ens kan tolkas som något negativt är att Jesus säger att de som inte har sett honom personligen och ändå tror (på detta om Jesus) är mer välsignade än de som har sett honom och tror på detta. Nu gäller antingen
a) hade Tomas fel, och han syndade genom att kalla Jesus för Gud, och kanske syndade Jesus genom att acceptera detta och inte tillrättavisa Tomas, eller
b) hade Jesus rätt när han bekräftade det som Tomas sa.
Håller du med om att antingen: De hade båda rätt, eller att både Tomas och Jesus hade fel?
Jesus skulle sända sina änglar i Matteus 13:41, vilka är Guds änglar (Lukas 12:8–9;15:10 ).
Jesus sade att han skulle döma världen (Matteus 24:31–46, 25:31–3; Johannes 5:21–22, 27). Ändå är det Gud som kommer för att döma världen (Psaltaren 50:1–6; Joel3:12 ; 5 Mos 32:35).
Vid Jesu rättegång för hädelse inför Sanhedrin kunde de ha släppt honom. Allt Jesus behövde göra var att säga: ”Jag är inte Gud, det är ett misstag att folk tror att jag är Gud.” Men Jesus sa aldrig det, och rättegången fortsatte.
”Allt som tillhör Fadern är mitt.” Johannes 16:15a. Nu är det lätt att förstå om någon säger: ”Allt som tillhör mig ger jag till Gud”, men Jesus säger: ”Allt som tillhör Fadern är mitt.” Jag har aldrig hört någon förklara hur detta skulle kunna vara ett sant påstående utan att Jesus är Gud.
En icke-kristen kanske undrar om dessa verser lades till långt senare. Men ett gammalt bibelmanuskript som kallas Bodmer II-papyriet (125–175 e.Kr.) har bevarat Johannes 1:1–6:11; 6:35b–14:26; 14:29–30; 15:2–26; 16:2–4, 6–7; 16:10–20:20; 20:22–23; 20:25–21:9; 21:12, 17.
Jesus tog emot tillbedjan
Jesus själv sade till Satan att ingen annan än Gud ska tillbedjas och tjänas (Matteus4:10 och Lukas 4:8). Ändå…
Jesus tog emot tillbedjan. Endast Gud ska tillbedjas, och Jesus visade att han var Gud. I Johannes9:38 , när Jesus talade till den (tidigare) blinde mannen för andra gången, frågade Jesus honom: ”Tror du på Människosonen?” Mannen frågade vem han var. Jesus sade: ”Du har redan sett honom. Det är han som talar med dig.” Då sade mannen: ”Herre, jag tror!” och han tillbad honom. Jesus berömde honom för hans tro och kritiserade judarna som inte trodde. Lägg också märke till att Jesus inte frågade om mannen trodde på Gud; Jesus frågade mannen om han trodde på Guds Son.
Jesus tog emot tillbedjan från en spetälsk (Matteus 8:2)
Kvinnorna vid graven tillbad Jesus och grep tag om hans fötter, enligt Matteus 28:9
Gud sände de vise männen för att tillbe Jesus (Matteus 2:2). Även idag tillber de vise männen honom.
Jesu lärjungar tillbad honom i Matteus 14:33, efter att han hade gått på vattnet. Ingen av lärjungarna hörde någonsin Jesus säga att detta var fel.
Efter att Jesus uppstått från de döda tillbad lärjungarna honom i Lukas 24:52 och Matteus 28:17.
Däremot vägrade Guds ängel att låta någon tillbe honom (ängeln) i Uppenbarelseboken 19:10 och 22:8–9. På samma sätt vägrade Paulus och Barnabas att låta sig tillbedjas i Apostlagärningarna 14:11–16.
Antingen syndade Jesus genom att ta emot tillbedjan, eller så gjorde han rätt i att göra det.
Jesus visade att han var Gud
Jesus hade makt över demoner och Jesus sade att hans underverk talade för honom (Joh.10:25 ). Gamla testamentet profeterade om Jesus. Jesus sade också att ingen kommer till Fadern utom genom honom (Joh. 14:6;6:45 ; ~8:24 ). Många muslimer kanske håller med om dessa saker om Jesus, utan att det bevisar att Jesus är Gud.
Jesus gjorde sig själv jämställd med Gud
a) Jesus sade att vi ska ära Sonen precis som vi ärar Fadern. Johannes 5:23
b) Uppmaning att be i Jesu namn. Joh. 14:13–14; 15:7
c) Fadern och Jesus ”äger” allt gemensamt. Johannes16:15 ;17:10 .
d) På jorden bodde Fadern i Jesus. Johannes10:38 ;14:10 –11.
e) På jorden var Jesus i Fadern. Johannes10:38 ;14:11
f) Om du verkligen känner Jesus, då känner du Fadern och har sett Fadern. Johannes 14:7–9
Jesus sade: ”Jag och Fadern är ett” i Johannes10:30 .
Jesus hade auktoritet, ty han sade: ”Ni har hört att det har sagts … Men jag säger er” (Matteus5:21 –22, 78–78)
Jesus kan tillgodose våra behov på ett sätt som bara Gud kan. ”Om någon är törstig, låt honom komma till mig och dricka” i Johannes7:37 . Se även Johannes 4:14.
Jesus gav oss sin frid; han sa inte ”Faderns frid” i Johannes 14:27.
I Johannes6:35 sade Jesus att han var livets bröd.
Jesus uppmanade oss att ”också tro på mig” i Johannes 14:1b. Tror du på Jesus? Se även Johannes 11:25.
Jesus sa i Matteus 11:28 att alla som är trötta och tyngda ska komma till honom. Detta erbjudande gäller fortfarande idag, så kom till Jesus.
Papyriet Bodmer 14/15, även kallat p75, skrevs mellan år 175 och 225 e.Kr. Det innehåller större delen av Lukas och Johannes. Mer specifikt innehåller den Lukas 3:18–22; 3:33–4:2; 4:34–5:10; 5:37–6:4; 6:10–7:32; 7:35–39, 41–43; 7:46–9:2; 9:4–17:15; 17:19–18:18; 22:4–24:53. Den innehåller också Johannes 1:1–11:45;11:48 –57; 12:3–13:1; 13:8–9; 14:8–29; 15:7–8.
Jesus förlät synder mot Gud
Endast Gud kan förlåta synder, och eftersom Jesus förlät synder mot Gud visade han därmed att han var Gud i Matteus 9:2–6; Markus 2:5–12 och Lukas 5:20–23. Jesus sade först till den förlamade: ”Min son, dina synder är förlåtna.” De skriftlärda hävdade att Jesus talade hädelse, eftersom ingen annan än Gud själv kan förlåta synder. Jesus motsatte sig inte deras påstående. Han ställde bara en fråga: ”Varför hyser ni onda tankar i era hjärtan? Vad är lättast: att säga ’Dina synder är förlåtna’ eller att säga ’Stå upp och gå’? Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder” – sade han till den förlamade: ”Stå upp, ta din bädd och gå hem.” Och genast reste sig den förlamade och gjorde just det!
Jesus gjorde en av två saker:
a) Visade att han var Gud genom att bevisa sin makt,
b) Medvetet vilseledde dem att tro att han var Gud när han inte var det.
Frågan för oss är: Eftersom detta är hur Jesus undervisade, litar vi då på Jesus och följer dit han leder oss, eller inte?
Nu kanske någon resonerar att Jesus kanske bara förkunnade Guds förlåtelse, snarare än att på egen hand förlåta synder mot Gud. Men lägg märke till att Jesus sa: ”Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder”. Jesus sa alltså att det var han själv som hade makten; han förkunnade inte bara.
I Lukas 7:48–50 sade Jesus också till kvinnan som smorde hans fötter: ”Dina synder är förlåtna.” De som satt med honom sade: ”Vem är denne som till och med förlåter synder?”
Lägg märke till vad de ”gjorde” för att få förlåtelse. De tvättade sig inte tillräckligt många gånger, bad inte tillräckligt många böner, betalade inte tillräckligt med pengar eller korsade inte tillräckligt många brännande öknar. Allt de gjorde var att komma till Jesus, och han gav dem förlåtelse av fri vilja.
Resten av Nya testamentet
Evangelierna och resten av Nya testamentet visar att Jesu efterföljare lärdes att Jesus var Gud.
a) Jesus och Fadern har samma väsen (Filipperbrevet 2:5).
b) Båda tillbör rättmätigt tillbedjas (Hebreerbrevet 1:6).
c) Båda kallas med rätta Gud (Joh 1:1; Hebr 1:8,9).
d) Båda tillbeds (Apg7:59 –60).
e) Allt i världen skapades genom Kristus (Joh 1:3, 10; Kol1:16 ).
f) Allt upprätthålls genom Kristus (Kol1:17 ).
g) Gudomlighetens fullhet finns i Jesus (Kolosserbrevet1:19 ).
h) Jesus kallas Gud i 2 Kor. 11:3 och Titus 2:13.
i) Han tillbeds i himlen i Uppenbarelseboken 5:8–9.
Vanliga namn i de två testamenten
I Jesaja7:14 står det att en skulle födas som skulle kallas Immanuel, det vill säga ”Gud med oss”. Psaltaren 110:1 säger: ”Herren säger till min Herre…”. Vem är denne Herre som profeterades om cirka 1 000 år före Jesus? För övrigt är detta en av de mest citerade verserna från Gamla testamentet i Nya testamentet. Detta är ett olösligt mysterium för muslimer, precis som det är för judar. Jesus besvarade denna gåta genom att säga att den syftade på honom själv.
En muslim kanske undrar om dessa delar är ett senare tillägg. Men inte bara visar sura 5:46–48 (3:48 ) att Jesus undervisades i Toran och bekräftade Guds ord, utan Döda havsrullarna innehåller också många kopior av Gamla testamentet från Jesu tid.
Gamla testamentet hade också många namn på Gud, och i Nya testamentet tillämpades dessa namn på Jesus.
| Guds titel | Fadern | Jesus |
|---|---|---|
| Skaparen | 1 Mosebok 1:1; Jesaja 42:5 | Johannes 1:1-3; Hebr. 1:8,10; Kol. 1:16 |
| Brudgummen | Jesaja 62:5; Jeremia 2:2 | Matt 25:1; Joh 3:29; Upp 21:2 |
| Den Förste och den Siste | Jesaja 44:6; 43:10f | Rev 1:17; 2:8; 22:12–13 |
| Varje knä skall böja sig för… | Jesaja 45:22-23 | Filipperbrevet 2:10-11 |
| Den som förlåter synder | Ps 130:4; Jer 31:34 | Apostlagärningarna5:31 ;13:38 ; Kolosserbrevet 3:13 |
| Den som ger bröd | 2 Mosebok 16:4-15 | Joh 6:35,40-51; 53-58 |
| Livets givare | 1 Mos 1:30; 5 Mos 32:39; 1 Sam 2:6 | Johannes 5:21,25,29; 6:63; 10:10 |
| Givaren av levande vatten | Jeremia 2:13; Jesaja 55:1 | Joh 4:10 |
| Gud | Jesaja 10:20–21; 43:10; Ps 89:2–6 | Johannes 20:28; Titusbrevet 2:13 |
| Helaren | 2 Mosebok 15:26; Psaltaren 103:3 | Markus 5:30; Apostlagärningarna 9:34; Matt4:23 ; 9:35 |
| Den Helige | Jesaja 41:16; 43:15; Habakuk 1:12 | Johannes 6:69 |
| Make | Hos 2:16; Jes 50:2; Jer 3:1,14 | Ef 5:28–33; Rom 7:4 |
| Döma de levande och de döda | Jes 33:22; Ps 50:4,6 | 2 Tim 4:1; Joh 5:22,27 |
| Domstolen | Rom 6:5; 14:10 | 2 Kor 5:10 |
| Kung | Ps. 5:2; 1 Sam. 12:12; Mal. 1:4 | Matt. 27:11; Mark. 15:2; Joh. 18:37-38 |
| Livet | 5 Mosebok 30:32 | Mark 12:10; Joh 14:6; 1 Joh 1:1–2;5:11 –12 |
| Ljus | Ps 27:1; Mika 7:8 | Joh 1:9; 8:12 |
| Herren | Ps 110:1; Mark 12:36 | Mt 12:8; Mk 12:36; Joh 13:13; Jak 2:1 |
| Herrarnas Herre | 5 Mos. 10:17 | Rev 17:14; 19:16 |
| Den mäktige Guden | Josua 22:22; Job 9:19 | Jesaja 9:6 |
| Man måste tro på | Ps 78:21-22,32; Jesaja 43:10 | Johannes 6:29-30;8:24 ;11:25 ; 14:1,6 |
| Vårt hopp | Psaltaren 33:20,22; 130:7 | 1 Timoteusbrevet 1:1; Romarbrevet 15:12 |
| Renar oss | Psaltaren 51:10; Jesaja 1:18,25 | Titusbrevet 2:14; 1 Johannesbrevet 1:7 |
| Uppväcker de döda | Jesaja 26:9; Hosea 13:14; Job3:13 –17;19:26 –27 | Joh5:21 ;11:38 –44 |
| Lösa ut oss | Jeremia 31:11 | Mt 20:28; Mark 10:45; 1 Tim 2:6; Heb 9:15 |
| Förlossare | Ps 130:7; Hos 13:14; Jes 44:6 | Gal 4:5; Tit 2:13-14; Upp 5:9 |
| Den rättfärdige | Ps 11:7; Jes 24:16 | 1 Joh 2:1 |
| Klippa, sten | Ps 1:2; 18:2,31; 95:1; Jesaja 44:8 | 1 Kor 10:4; 1 Petr 2:6-8 |
| Härskare med spira/stav | Psaltaren 45:6 | Uppenbarelseboken 19:15; Hebreerbrevet 1:8 |
| Frälsare | Jesaja 43:4,11; Jesaja 45:21 | Titusbrevet 1:3-4; 1 Joh 4:14,42; Apostlagärningarna 4:10 |
| Herd | Ps 23:1; Jesaja 40:11 | Joh 10:11; 1 Petr 5:4; Hebr 13:20 |
| Härskare och Herre | 1 Mos 15:2,8; Amos 1:8; Ob 1 | Judas 4 |
| Svärdets bärare | Psaltaren 17:13 | Uppenbarelseboken 19:15 |
| Värdig lov och ära | Psaltaren 18:3; 108:3-5 | Uppenbarelseboken 5:13b; Johannes 5:23 |
Vad andra Jesu efterföljare lärde
Förutom de tidiga manuskripten i Nya testamentet har vi ytterligare ett vittnesbörd om Jesu lära, nämligen den tidiga kyrkans skrifter. 33 tidiga kristna lärjungar före år 325 e.Kr. skrev att Jesus var Gud. Här är några av dem.
Ignatius (död 107 eller 116 e.Kr.) skrev ofta om Kristus som Gud. Till exempel skrev han om ”Guds blod” i kapitel 1 i sitt brev till efesierna.
Brevet till Diognetus (ca 130 e.Kr.), en lärjunge till apostlarna (kapitel 100 i hans Brev till Diognetus, kapitel 7), skrev om Kristus som utsänd som kung, Gud, människa och frälsare.
Justin Martyr (ca 135–165 e.Kr.) ”Visdomens Ord, som själv är denna Gud, född av Fadern till alla ting, …” Dialog med Trypho, kap. 61. Se kap. 55, 56, 59, 62–64, 66, 74–78.
Melito av Sardis (död 180 e.Kr.) sade om korsfästelsen att ”Gud har mördats”.
Teofilus, biskop av Antiochia (168–181/188 e.Kr.): ”Ty den gudomliga skriften själv lär oss att Adam sade att han hade hört rösten. Men vad annat är denna röst än Guds Ord, som också är Hans Son?” Brev till Autolycus 2:22
Irenaeus (182–188 e.Kr.) skrev i *Mot kätterierna* 3:19:2: ”Jesus är i sig själv, ... Gud och Herre, ...”
Tertullianus (200–220/240 e.Kr.) ”Ordet är alltså både alltid i Fadern, såsom Han säger: ’Jag är i Fadern’, och är alltid hos Gud, enligt vad som står skrivet: ’Och Ordet var hos Gud’, och är aldrig skilt från Fadern eller något annat än Fadern, eftersom ’Jag och Fadern är ett’.” Mot Praxeas, kap. 8
Hippolytus (225–235/6 e.Kr.) nämner i Mot Noetus’ kätteri ”Guds Son, som, trots att han var Gud, blev människa.”
Cyprianus av Kartago (246–258 e.Kr.) nämner ”Jesus Kristus, vår Gud och Herre” i Avhandling 9.6, s. 485
Biskop Nemesianus av Thubunae nämner att ”vår Herre Jesus Kristus talade med sin gudomliga röst” Det sjunde konciliet i Kartago (258 e.Kr.), s. 566
Theognostus av Alexandria (260 e.Kr.): ”Ty liksom solen förblir densamma och inte minskar i styrka genom de strålar som strömmar ut från den, så genomgick inte heller Faderns väsen någon förändring genom att ha Sonen som en avbild av sig själv.” ”Sju böcker om hypotyposer eller utkast”, kap. 1, s. 155.
Gregorius Thaumaturgus (240–265 e.Kr.) kallar Jesus ”Gud, Ordet” i Tal och lovtal riktat till Origenes, argument 4, s. 24.
Dionysius av Alexandria (246–265 e.Kr.) nämner Sonen som det eviga ljusets glans och att ”Han själv är också absolut evig”. Sonen ”existerar tillsammans med honom, i det att han, utan början och alltid född, alltid lyser inför honom.” Brev 4 – till Dionysius, biskop av Rom, kap. 4, s. 92. Dessutom: ”Kristus är av samma väsen som Gud.” Ibid., kap. 6, s. 92
Dionysius av Rom (259–269 e.Kr.) har ett helt verk (1 1/5 sidor) om hur Kristus, Ordet, är förenat med den Helige Ande och Gud Fadern. ”Ty det är väsentligt att det gudomliga Ordet ska vara förenat med allas Gud, och att den Helige Ande ska förbli och bo i Gud; och därmed att den gudomliga Treenigheten ska förenas och samlas till ett, som i ett visst huvud – det vill säga i den allsmäktige Guden över allt.” Mot sabellianerna, s. 365–365
Bevis även från icke-kristna på att kristna lärde att Jesus är Gud
Till och med kristendomens fiender vittnar om att kristna tillbad Jesus som Gud.
Plinius den yngre (provinsguvernör och förföljare av kristna år 112 e.Kr.) ”De [de kristna] brukade samlas på en viss bestämd dag innan det blev ljust, då de i omväxlande verser sjöng en hymn till Kristus, som till en gud, och band sig genom en högtidlig ed att inte begå några onda gärningar…”
Lucian (satiriker från 200-talet): ”De kristna, som ni vet, dyrkar än i dag en man – den framstående personen som införde deras nya ritualer och som korsfästes på grund av detta… Ni förstår, dessa vilseledda varelser…” (Peregrines död 11)
Detta är betydelsefullt, eftersom en officiell romersk förfrågan anger att kristna dyrkade Kristus som Gud redan år 112 e.Kr. En muslim kan alltså inte med rätta hävda att dyrkan av Jesus som Gud var ett ”fel” som infördes efter år 112 e.Kr. För övrigt skrev aposteln Johannes Johannesevangeliet omkring år 90 e.Kr., och han levde en tid efter det. Det första fragmentet ur Johannesevangeliet som vi har idag och som nämner Kristus som en kung (ett icke-islamiskt begrepp) är John Rylands-fragmentet, daterat till 117–138 e.Kr.
Slutsats
Tidiga bibelmanuskript visar, och skrifter från Kristi anhängare och till och med fiender bekräftar, att Jesus lärde att han var Gud, visade att han var Gud och tog emot tillbedjan. Bevisen sträcker sig från omkring år 112 e.Kr. fram till Muhammeds tid, då Aisha rapporterar att Muhammed undervisades i evangelierna på arabiska (Bukhari vol. 4:605; Sahih Muslim 1:301 s. 98). Jesus undervisades i evangeliet enligt sura 3:48, och de kristna är evangeliets folk enligt sura 5:46.
För mer information, kontakta www.MuslimHope.com
(Bibelcitat är hämtade från BSB).